Man ska inte vara girig men det är ju lätt att bli det när man hör hur mycket pengar min kompis har fått för sina guldsmycken när han sålde dom till smsguld ab och det har gjort att jag har letat igenom hela lägenheten efter gamla guldsmycken som jag vet ska finnas här någonstans och man kan ju lugnt påstå att jag har guld feber för tillfället och jag skulle tycka att det var väldigt bra om jag kunde sälja mina guldsmycken och få pengar för dom istället för då skulle jag kunna komma i väg till fjällen och åka skidor för det är något som jag har velat göra länge nu men jag har inte haft råd med det tidigare eftersom det är väldigt dyrt att åka på skidsemester men nu kanske jag kommer att få pengar till det och det vore ju väldigt bra tycker jag.

Jag sitter här och kollar på Belåningskurser på 24pantbank.se för det är väldigt intressant tycker jag och det blir lätt så att man tycker att dessa saker är intressant om man har ekonomiska problem vilket jag har för tillfället och jag funderar på att lämna in mitt guld till pantbanken så att jag ska ha råd med hyran för det känns ju ganska viktigt men det var ju ingenting som jag tänkte på när jag var och shoppade kläder här om dagen och det kan ha blivit ett par skor för mycket det kan jag erkänna och nu får jag leva med konsekvenserna men jag ska nog klara det här. Det kommer i alla fall bli bättring i framtiden och jag tänker inte slösa med mina pengar på det viset igen utan jag ska börja tänka lite mer ekonomiskt i framtiden för det kan nog vara en bra ide.

Jag behöver få in lite pengar just nu. Det är nämligen så att jag lyckats dra på mig en hel del ytterst besvärliga skulder på senare tid. Skulder som jag nu bestämt mig för att betala av, jag vägrar helt enkelt att vara skyldig folk pengar längre främst på grund av att jag anammat den enkla principen att den som står i skuld till någon aldrig är fri. Hur jag ska bära mig åt för att göra detta är dock lite oklart i nuläget. Ett tag övervägde jag till och med bankrån men nu har jag tvingats inse att det inte riktigt håller. Risken finns ju att jag åker fast och får sitta flera år i fängelse och det vore inte alls någon hit. Alltså jag har sett tillräckligt många filmer för att veta hur det går till i duschen på de flesta anstalter och jag kan direkt säga att det där inte är min grej. Vissa kanske uppskattar de här mer närgångna fängelsetraditionerna, men inte jag. Därför har jag bestämt mig för att skippa rånet och istället sälja lite guld son faktiskt äger till företrädesvis SMSGuld (som är ohotat bäst i sin bransch).

Jag sitter på lite partyrelaterat material som jag troligtvis inte kommer behöva på ett tag. Bland annat äger jag två dj-skivspelare av professionell kvalité och ett partytält modell större. Nu har jag visserligen haft mycket glädje och stor användning för de hör prylarna en gång i tiden. Jag har till och med tjänat ganska mycket pengar med hjälp av och tack vare de här prylarna men numer tycker jag mest att de ligger och tar upp plats. I och för sig ska man aldrig säga aldrig. Det kan mycket väl hända att jag åtar mig något dj-uppdrag eller vill ställa till med ett kalas där partytält är nödvändigt. Man ska inte utesluta saker och ting så där utan vidare bara. Men just i nuläget känner jag trots allt att det lutar mest åt att jag säljer av grejerna. Både för att det skulle vara skönt att få lite mer plats över och så.

Nästa vecka har jag den stora förmånen att få åka konferens spa Stockholm hos fantastiskt trevliga Royal Park Hotel. Det ser jag verkligen framemot på alla sätt och vis. Har jag riktig tur så behöver jag inte ens konferera särskilt mycket utan kan koncentrera mig på spabiten vilket vore synnerligen trevligt. Eller skämt åsido, lite jobb ska man väl få gjort trots allt. Annars får jag dåligt samvete. Jo, så är det faktiskt. Jag har alltid haft något av ett lutherskt ok på mina axlar när det gäller sådana här saker. Blir det för mycket lyx och för lite kolgruva känns det som att jag slappar och slöar och utnyttjar någon annans resurser på ett orättfärdigt vis. Jag vet att det är fullständigt onödigt att gå runt att tänka så. Idén med att skicka sin personal på spa måste ju i grunden vara att få dem att må bra så att det kan komma tillbaka utvilade och mer produktiva efteråt. Detta innebära alltså att den som går runt och får ångest för att det är för lyxigt felutnyttjar resurser betydligt mer än den som ger sig hän och kopplar av.

Jag har på senare tid kommit att ställa mig allt mer tveksam till att det bokningssystem vi använder oss av på jobbet verkligen fungerar som det ska. Eller nu är jag visserligen ingen expert på sådana här frågor. Och det är faktiskt möjligt att system faktiskt alltjämt fungerar som det en gång i tiden var avsett att göra. Men det har också en del klara brister. Jag tycker nämligen att det blir fel och missförstånd ganska ofta vilket ställer till med kännbara problem för alla iblandade. Så kan man naturligtvis inte ha det på modernt företag enligt min mening. Det är faktiskt nästa pinsamt. Av den anledningen tänker jag föreslå så fort jag får tillfälle att vi byter ut hela systemet mot en ny och framför allt effektivare lösning. Det finns numer många företag som sköter sådant här externt. Något sådant tror jag verkligen på. Jag vill inte behöva ligga sömnlös över de här problemen längre, det är ju inte ens mitt ansvarsområde.

Mina möbler börjar bli påtagligt slitna. Det är helt enkelt dags att jag köper upp mig på lite nya grejer. Dessvärre kan det här projektet bli något dyrare än vad jag mäktar med just för tillfället. Det är nämligen så att när jag väl köper grejer, då vill jag ha kvalité. Jag vägrar helt och hållet att köpa smäckprylar som bara håller något år eller två. En lösning skulle förstås kunna vara att införskaffa pjäserna en åt gången och sprida ut köpen över ett år eller så. Fast det jag gillar inte riktigt den metoden. Framför allt är det tidskrävande och så får man ju ofta ett bättre deal ifall man köper mycket prylar på en och samma gång av en enskild handlare. Jag föredrar helt enkelt göra på det viset. Speciellt eftersom jag inte gillar att springa runt i en massa olika affärer och hålla på. Jag blir väldigt nervös och stressad av sådant.

Jag undrar vad mitt företag skulle heta om jag hade ett, det skulle vara kul att hitta på ett bra företagsnamn för man vet ju aldrig när det är dags för mig att starta ett företag. Jag skulle tycka att det var väldigt roligt att starta ett företag måste jag säga men det är ju inte så lätt. Det första man måste göra är ju att komma på en bra ide och sen måste man ju komma på ett företagsnamn som är relaterad till vad företaget jobbar med och sen så gäller det ju att företagsnamnet är unikt och att loggan ser bra ut på presentreklam till exempel. Men jag har ju inte kommit på någon bra företagside ännu så då kanske det blir svårt att komma på ett bra namn så jag får nog försöka komma på en bra ide först och sen kan jag börja fundera på namnet.

Jag börjar bli lite trött på en av mina vänner måste jag nog tillstå. Nu kanske det här låter märkligt och definitivt som om jag borde ha lite mer tålamod. Det är nämligen så att en av mina vänner ska ha barn snart och pratar uteslutande om det och vilka barnkläder som de ska köpa och så vidare, ska köpa splitter nya barnkläder online eller ska de gå och leta i någon second hand affär och så vidare i all oändlighet. Ni får ursäkta men jag stör mig så oerhört på det där. Håll käften om din unge någon gång liksom. Det får räcka nu. Det är inte som att jag inte tycker om barn eller så, men det måste ändå få vara nog någon gång. Bara för att en person ska få barn snart betyder väl inte det att denne uteslutande måste prata om just barn? Eller? Jag glädjes visst åt min väns vägnar och så men måste jag diskutera hjulbasen på barnvagnar på marknaden mer så blir jag snart psykotisk på allvar.

Det här att storleken skulle ha någon betydelse är mest snack enligt min erfarenhet. Storleken har visst betydelse, det gäller nästan allting. Jag gillar som regel stora prylar. En stor lägenhet är bättre än en liten. Man sitter säkrare i en stor bil än i en sådan där smartcar. Sedan så tycker jag att man känner mer förtroende för vissa instrument och apparater om det är förhållandevis stora än om det är små. Ta sjukvårdsutrustning som hjärtstartare som exempel. Visst nuförtiden finns det säkert modell i samma storlek som en normal mobiltelefon som fungerar alldeles utmärkt men personligen skulle jag känna mig betydligt tryggare med, eller jag menar att jag skulle lita mer på en större variant. Det där är väl inte helt logiskt, jag vet det. Dessutom, om jag nu skulle drabbas av hjärtstillestånd så bryr jag mig nog knappast om livräddarutrustningens utförande särskilt mycket. Men ändå, jag litar inte riktigt på saker som ser smäckiga ut.